lördag morgon

Jag kommer nog aldrig vänja mig vid att gå upp halv 7, på en Lördags morgon, det känns ju inte så roligt om jag ska vara ärlig ;) men vad gör man inte för sin prinsessa? :)
Hanna har börjat med att hon väldigt gärna vill duscha när hon har vaknat, och sen äta frukost. Tror att hon fryser eller något sånt, det är ju bra kallt i lägenheten på morgonen ^^

Tommy jobbar dom där jobbiga helg passen nu, jag hatar det! 12 timmar och 45 minuter, både lördag och Söndag, Han åker halv 6 på morgonen och är inte hemma fören på kvällen, och då är det ju snart dags för Hanna att sova, och han är ju så trött dom här helgerna så det blir ju inte mkt tid tillsammans tyvärr :(
förr tyckte jag inte om hans kvällsskift heller, men nu går det väl ann, när jag va på J-C så sågs vi bara 10 minuter på morgonen, och sen när jag och Hanna slutade då hade han börja en timme före, och kom inte hem fören på natten, så vi sågs bara några minuter om dagen då! kändes ju lagomt roligt, och Hanna saknar ju honom så när han jobbar dom passen :/ usch för jobbiga arbetstider! Blir så trött oxå, inte på han utan hans arbetstider, för det är ju 8 timmar om dagen som är hel tid, men han jobbar alltid mer än 8 timmar! ca 9 timmar ligger hans vanliga pass på. usch för knepiga arbetstider!
men en får väl vara tacksam för hans lediga vecka iaf^^

Hittade lite om AD/HD på nätet oxå, brukar söka lite om det eftersom Hanna håller ju på med sin undersökning, ska ha ett möte 16 feburari föresten och då får vi väl besked skulle jag tro. btw, så var det någon inteligent befriad människa som hade startat en tråd om det här, och påstod att föräldrar bara var ute efter en diagnos pga deras dåliga uppfostran?! Att dom bara ville ha något o skylla sina barns "myror i bennen på" så hade en annan ännu mer inteligentsbefriad människa svarat; "ja det tycks vara mode att ha en diagnos på sina barn, bara för att kunna skylla ifrån sig på sjukdomen!" bla bla bla!

Vad finns det för människor egentligen?
varför skulle man ens vilja ge sitt barn en falsk sjukdom?
På ett sett är jag ju jävligt glad att det va dagis som tog kontakt med pedagogen,
för ingen har ju kunna sagt till mig att jag sökte hjälp på grund av min dåliga uppfostran.
jag hade nog tagit kontakt själv, dock kanske inte lika tidigt! men hur kan människor påstå sånt här?
det är mkt jobb med ett bokstavsbarn, Jag och Tommy får alltid planera vad vi ska göra, utifrån henne, som i sommras, ville vi grilla, alltså göra något som vi inte gjorde varje dag, så fick vi ta smällen att Hanna blev bångstyrig och inte somnade i tid på kvällen osv.
Hanna behöver mkt tid och uppmärksamhet, det är självklart värt det!
men det dom här personerna inte verkar förstå är att det är mkt, mkt mer jobb med ett sånt här barn.
Tänk när jag va ensamstående och fick sköta allt själv, många gånger va jag på väg att ge upp, men när hon har sina goa stunder, som hon börjar få mer och mer av nu:) så vet man att det är värt o kämpa! under alla utbrott osv så finns det en genom go tjej, som är glad och sprallig, helt underbar, omtänksam, ibland bryr hon sig mer om andra än sig själv, som när hon delade ut äpplen på dagis till alla barn, och så fanns det inget kvar till henne, hon tog det med en klackspark, hon vad glad för att alla andra hade fått ist :) (givetvis så fixad fröknarna ett äpple till henne med hon vart ju lite ledsen trots allt, men hon visade det inte för dom andra barnen! ) hon tar hand om dom små barnen på dagis när dom är ledsna, tröstar och "läser" saga för dom osv!

Hon är världens bästa Prinsessa helt enkelt, och ibland är hon ju även prinsessan hårdrock ;)

avskyr människor som skriver sånt här och tror att dom vet bäst, jag hoppas nästan på att dom själva får ett barn med AD/HD för att dom ska få se hur det faktiskt ligger till med allt, för dom skulle ju aldrig kunna säga att dom har uppfostrat fel, det är ju bara alla andra som gör det.

over and out,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback