Nej inte direkt, min karl är ju sjuk, han hade feberfrossa hela jävla natten, sängen skaka så jag trodde först att jag va ute på östersjön och åkte båt innan jag fatta att det va Tommy som skaka som jag vet inte vad, så det va bara att kliva ur sängen och hämta en alvedon till honom, och sedan försöka lägga sig igen.

Men den gubben gick inte, för han fortsatte att skaka och gny (ja han lät som en unge, det gör väl alla karlar när dom är sjuka?:P) Jag vart lite vrång och försökte ingonera det, men nej då "gnällde" han bara mer, så det va bara att börja prata med honom, då lugna han ner sig lite, tills han börja skaka igen och jag sa: NEJ, nu får du faktiskt ta och slappna av! haha då vart han grinig och somnade en timme eller så.. sen va det igång igen:P

Så rolig natt har jag haft, är det inte ungen jag tar hand om på nätterna så är det karln! Det kändes ju inte direkt bättre när Hanna kom in ca 1 timme före klockan skulle ringa: GODMORGON! tack så jävla mkt! Skynda mig ut med henne från sovrummet så hon inte skulle väcka Tommy, och sedan va dena vardag igång igen.

Så hur mkt har jag sovit i natt då.. det vill inte ens jag veta, vet faktiskt inte ens om jag verkligen har sovit eller bara varit i koma, jag har ju liksom varit med i gamet hela tiden så att säje.

Idag ska vi på studiebesök i Granbergsdal, låter ju väldigt lokande och jag skulle helst vilja slippa.. men det är obligatoriskt så jag måste hänga med, så fruktansvärt taggad på de är jag. not.

Känner mig så förbannat stressad oxå, Det är skolarbeten som ska lämnas in, nya varje vecka, ett hem som ska städas, en unge att ta hand om, köpa födelsedagspresenter, baka, planera kalas, beställa grejer. Ja listan kan göras väldigt lång- och det känns som att mina krafter är på väg att ta slut.

Men skam den som ger sig, allt kommer ju snart lugna ner sig, så ingen ide att bryta ihop ;)